Låttexter och språk

Hög nostalgi-varning på detta inlägg.

Internet har sannerligen gjort livet bra mycket lättare. Tänkte på det när jag  Googlade efter en låttext. Före Internet så var det aningen svårare. Hade man inte tillgång till skivomslaget (vinyl) med texten (om nu texten fanns med) så fick man försöka fixa det själv. Då var det bara att ta fram papper och penna, på med singeln eller LP:n på skivspelaren och sätta igång: ner med pickupen, lyssna intensivt på någon textrad, upp med pickupen, skriva ner det man nyss hört, ner med pickupen, lyssna intensivt…. och så där fick man hålla på. Det tog lång tid att få till en hel låttext som dessutom var på engelska.

Till saken hör att jag började läsa engelska först i årskurs 4 eller om det t.o.m var årskurs 5 (kommer inte ihåg),  mina kunskaper innan dess sträckte  sig ungefär till Okay och smart.  Det var ytterst ovanligt att använda engelska uttryck, svengelskan hade inte riktigt gjort sitt intåg i bygden. Låttexten man skrev ner blev alltså någon slags fonetisk skrift uppblandad med riktiga engelska ord, alltså fullständig obegriplig gallimatias, men den fungerade att använda när man sjöng med i låtarna. Man bytte också låttexter med varandra, de var av samma standard.

Jag hade två äldre bröder som var lite mer bevandrade i det engelska språket, de hade ju läst engelska några år längre än jag. Dumt nog visade jag en text, som jag bytt till mig, för en av bröderna och blev utskrattad. Inte blev det bättre när jag något konfunderad frågade varför man i Amerika åt så konstiga saker. I en text hade jag uppfattat att någon satt under en bro och åt heta hundar. Min bror bara stönade åt sin otroligt korkade lillasyster och förklarade vad hot dogs betydde. Hemma sa vi alltid varmkorv så jag hade aldrig hört uttrycket förr. När jag så här i efterhand har kollat texten förstår jag inte alls hur jag kunde få till det att de satt under en bro och åt. Men man gissade ju mycket på den tiden.

Man lyssnade också en hel del på radio – Tio i topp på lördagarna där veckans topplåtar röstades fram av en jury, Kvällstoppen som byggde på skivförsäljningen och så lyssnade man naturligtvis på  Radio Luxemburg, 208. Ja försökte i alla fall, för det var oftast väldigt svajjig och knastrig mottagning. Så även om det betydde att man fick ligga under skrivbordet med örat tryckt mot transistorn, eftersom det var det enda ställe i rummet där det var hyfsad mottagning, så var det på Radio Luxemburg man först hörde alla nya låtar.

På något vis har det här med hemmagjorda ”översättningar” av låttexter följt med än idag. För mig är fortfarande musiken det viktigaste. Texten kommer i andra hand och egentligen så lyssnar jag inte på innebörden av texten, den är mer ett komplement som jag kan sjunga med i. Jag tänker inte ens på om texten låter vettig, trots att jag numera pratar och läser engelska dagligen och har gjort så de senaste 30 åren. Jag har aldrig förstått det här med att analysera låttexter för att förstå den egentliga innebörden. Själv kommer jag bara ihåg en textrad här och där men sjunger glatt med (mest för mig själv) eftersom texten ”ger sig” efter hand.

Nu låter det ungefär som om jag växte upp på stenåldern men det var faktiskt på 60- och 70-talet. Då OP- blom- och paisley-mönstrat var inne, då man satt som klistrad framför pop-programmet Drop-In på svart-vit TV och på fötterna hade man billiga basketskor eller basketkängor, svarta eller vita. Nu finns de i många olika färger, är svindyra och kallas Converse.

Annonser

8 thoughts on “Låttexter och språk

  1. Jag känner igen vartenda dugg. Jo, där satt man med papper och penna och slet i den där pickupen (konstigt att grammofonen höll för den hanteringen och omgivningen höll på att bli smått galen). Tio i topp- var det inte klockan tre varje lördag eftermiddag (föräldrarna stönade högt och tjöt i kapp ”sänk volymen”!) kvällstoppen var på tisdagkvällar klockan åtta , tror jag och med hela 20 låtar. Man längtade. OP- modet var faktiskt snyggt- kan jag tycka idag- och så kom de där psykedeliska färgerna lite senare också … Jag hade så kallade ”Jesus-sandaler” och ökenkängor. Drop-in såg man ju på förstås… och ja, TV:n visade bara svart och vitt….. Shantung eyeliner och vitt läppstift var populärt ett tag- många gick väl omkring som åkerspöken…. Härligt att minnas!

  2. Klockan sju! Tror jag.
    Jag lyssnar ibland på gamla Hep Stars-låtar och skrattar för mig själv över hur konstiga/roliga de texterna faktiskt är. Och så skrattar jag åt mig själv för allt jag hörde fel, på den tiden.
    Jag tågluffade till Luxembourg och hade turen att springa på Mark Wesley och Kid Jensen. Behövde inte ligga under skrivbordet. Tror att jag bara satt och lutade på transistorn så att det blev bra.

  3. Håller nog med Ingrid att det var tisdagkvällar klockan åtta, en riktig höjdpunkt. När det gäller Tio-i-topp så kommer jag fortfarande ihåg ljudet av mentometerknapparna när publiken röstade.
    Hade glömt ökenkängor men det fanns också vita tunna, knähöga stövlar i något blankt stretchmaterial, kommer inte ihåg om jag någonsin fick såna – jag ville i alla fall ha. Jag och mina kompisar körde med billighetsvarianten av vitt läppstift – Nivea!
    Bookwitch – Kid Jensen, wow!, En av de få DJ’s jag kommer ihåg namnet på.

  4. Bookwitch, kul att läsa om dina eskapader….Fabulous 208, den köpte jag också regelbundet och lusläste, så gott jag kunde.
    Prasselkappa och seglarstövlar.

  5. Det var tider! På 80-talet hade jag fullt upp att spela in Tracks på kasettband. Snygga övergångar mellan låtarna blev det! 😉

  6. Nostalgisk blev man verkligen av ditt inlägg! OP-mönster, kassettband och ”hur gammal är jag egentligen…” 😉 Har testat att lyssna på en del gamla låtar på Spotify och vissa håller än, medan andra är helt ute. Smaken ändras…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s