Bra, men ändå en besvikelse

OtsukaHade väldigt höga förväntningar, alltför höga skulle det visa sig, på Vi kom över havet av Julie Otsuka. Visst, den var bra men jag kan tyvärr inte höja den till skyarna som många andra. Trots att den är liten och tunn så gick det lite trögt att läsa på slutet, mitt intresse dalade något.

Allt jag visste om boken innan jag läste var att den handlade om alla de s.k.japanska postorderbrudar som kom till USA i början av 1920-talet för att gifta sig. Jag tilltalades av ämnet, eftersom jag gärna läser romaner med japansk anknytning, och det fantastiska omslaget. Reservationskön var lång på biblioteket så jag blev nyfiken även om det inte var den bidragande orsaken till att jag också ställde mig i kö. Jag hade hört så mycket positivt om boken men  undvek att läsa andra recensioner innan, eftersom jag ville få min egen upplevelse av boken.

Och varför blev jag besviken? Jo jag hade gärna velat lära känna några av alla dessa kvinnor närmare. För mig blev de alltför anonyma. Jag förstår att många tycker att just berättargreppet Vi var väldigt effektfullt och det kan jag hålla med om, särskilt i början av boken,  men till slut så gjorde det bara att personerna smälte ihop till en anonym massa.

Jag hade så gärna velat att den uppfyllt mina förväntningar. Den var inte alls dålig, men ändå fattades något.

Många har bloggat om boken, bland annat Bibliophilia , Hermia says och Böcker emellan  – men jag verkar vara ensam om att ha blivit besviken.

Annonser

One thought on “Bra, men ändå en besvikelse

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s