Väggen

VäggenNu har jag läst om,  fast egentligen inte läst om eftersom  jag inte läste ut boken förra gången, kom inte ens halvvägs. Det var nog inte rätt bok vid den tidpunkten, då för drygt 20 år sedan. Min litteratursmak  har ändrats en del sedan dess. Nu tyckte jag att den var fantastisk bra – Väggen av Marlen Haushofer.

Jag har tänkt så många gånger, när jag har sett den på bibliotekets hylla,  att jag borde försöka läsa den igen. Nu äntligen blev det av. Inte en dag för tidigt.

En namnlös kvinna åker upp med släktingar till en jaktstuga i bergen. Värdparet ger sig iväg på en promenad till byn medan kvinnan stannar kvar i stugan. Hunden de tog med sig kommer springande tillbaka ganska snart. Kvinnan går och lägger sig innan värdparet återvänder men blir mycket förvånad när de fortfarande inte har kommit tillbaka nästa morgon.  Hon tar hunden med sig och börjar promenera till byn för att se om hon kan hitta sina släktingar. Hunden, Lo, springer i förväg  men stoppas av en vägg mitt i vägen. En kall, hal och osynlig vägg som sträcker ut sig åt båda sidor. Som en jättestor glasruta.

Efter den första chocken börjar kvinnan försiktigt utforska väggen. Den ser ut att fortsätta i all oändlighet, det kommer att ta dagar att ta reda på riktigt hur långt den sträcker sig. Och den är ogenomtränglig. Hon ser också människor och djur på andra sidan väggen, men de är alla livlösa, förstenade. De ser ut att ha stannat mitt i en rörelse. Kvinnan förstår nu varför värdparet inte kom tillbaka och att de inte kommer att komma tillbaka.

Kvinnan försöker nu att anpassa sig till ett ensligt liv i bergen med ytterst lite mat och till en början hunden som enda sällskap.

Jag fick mig verkligen en tankeställare när jag läste den här boken. Hur skulle jag klara mig om jag hamnade i samma situation? Ja inte alls lika bra som kvinnan kunde jag snabbt konstatera. Jag kan inget om att överleva på naturens villkor, jag är en typisk stadsmänniska.

Marlen Haushofer,  österrikisk författare som föddes 1920 och dog redan 1970. Hon var gift men hennes man hade inte mycket till övers för hustruns skrivande. Det resulterade i en skilsmässa som dock  bara varade några år innan hon återvände till sin man. Den här gången fortsatte hon att skriva. Marlen Haushofer blev uppmärksammad först efter sin död. Väggen kom ut redan 1968 men på svenska först 1988.

+++++

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s