Nostalgisk tillbakablick

Jag har alltid älskat att läsa. Innan jag själv kunde läsa lånade jag  massor av bilderböcker från biblioteksfilialen i huset bredvid. Mina föräldrar var inte speciellt glada över böckerna om Burre Busse som jag envisades med att ta hem, det var mycket text att läsa högt (det är i alla fall minnesbilden jag har).  När jag själv kunde läsa var det böckerna om  Hedenhös som var mina favoriter under flera år. Jag gillade dem verkligen – roliga, fyndiga och de inspirerade mig och mina kamrater när vi lekte ”stenåldern” i den lilla skogen i området där vi bodde. En annan favoritbok var förstås Pricken, den läste jag nog dussintals gånger.

Hedenhös Blyton Fem Anne G systerBarton

Milly Molly och Sagas små röda böcker  är andra fina läsminnen – jag och mina bästa kompisar läste sagoserien i nummerordning. När jag var lite äldre var det Anne på Grönkulla,  Syster Barton, Fem-böckerna och Kitty-böckerna  som jag slukade. Lyckan var att de alla var långa serier som räckte länge. Min kompis Lena älskade klassiker och fick mig också att börja läsa Dickens, Louisa M. Alcott, Mark Twain , Harriet Beecher Stowes Onkel Toms stuga (den läste alla och grät floder) och liknande. Jag läste också alla Conan Doyles böcker om Sherlock Holmes och flera av Jules Vernes böcker.

Min klassiska period höll i sig  och jag läste massor. Sedan gjorde jag misstaget att ge mig på Fältskärns berättelser av Topelius i ett band (vad jag minns var den tjockare än lagboken men inte lika tunt papper). Jag orkade naturligtvis inte läsa ut den och sedan tog jag en längre paus från klassiker och läste lite lättsammare böcker. Det blev en hel del serier som Birgit Th Sparres  Gårdarna runt sjön, Margit Söderholms Driver dagg, faller regn, Alice Lyttkens, Bernhard Nordh… Och så alla dessa engelska romantiska böcker  som Catherine Cookson, Victoria Holt etc. men jag tröttnade till slut på att läsa om söta flickor från fattiga men respektabla hem som tvingades ta tjänst som guvernanter hos änklingar på mystiska slott (hmm…lite som Jane Eyre fast bra mycket sämre).

Övergick till lite mer krävande serier (förstår inte hur jag orkade läsa alla dessa serier) som Delderfields Gud är engelsman men även andra historiska romaner som Cronins Hattmakarens borg, Waltaris Sinuhe egyptiern o.s.v. den typen av böcker som numera mest huserar i bibliotekets magasin. Läste också många svenska serier av Fogelström, Moberg, Fridegård….så även om jag ytterst sällan läser svenska författare numera så har jag ändå läst en hel del.

När australiensiske författaren Patrick White fick nobelpriset 1973 började jag läsa hans roman Livets träd. Det var sista gången jag gav mig på en nybliven nobelpristagare. Livets träd måste vara en av de tråkigaste böckerna jag någonsin försökt att läsa, jag kämpade och kämpade men gav till slut upp.

Jag vet inte om det stämmer men jag tyckte att jag läste snabbare förut, eller så var det väl så att jag hade mer tid att läsa.

Annonser

2 thoughts on “Nostalgisk tillbakablick

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s