Plågsam läsning

RoxaneGayRoxane Gays bok I vilt tillstånd har fått mycket goda recensioner och legat högt på de amerikanska bestseller-listorna.

Förlagsreklamen från Albert Bonniers förlag:
Mireille Jameson, dotter till en välbärgad familj i Haiti och numer boende i USA, kidnappas i Port-au-Prince mot en lösesumma på 1 miljon dollar. I 13 dagar hålls hon fången medan hennes far vägrar betala och hennes man kämpar för att få henne fri. När hon äntligen släpps börjar hennes mödosamma kamp för att återvända till sitt liv.

Under fångenskapen misshandlas Mireille och utsätts för grova sexuella övergrepp, allt detaljerat beskrivet. Efter att hon frisläppts börjar den långa vägen till återhämtning och att bygga upp sitt liv igen, en till synes omöjlig uppgift. Mireille känner bitterhet mot sin far och till viss mån sin make för att de inte fick henne fri snabbt nog. Hon vågar inte längre lita på någon men hon litar inte heller riktigt på sig själv, på den person hon nu har blivit och vägrar därför till en början att träffa sin lille son.

För mig var det  plågsam läsning genom hela boken. Det blev helt enkelt lite för mycket. Jag läste ut den mest för att se hur det skulle sluta.

Det är alltså inte en bok som man sätter i händerna på vem som helst, den lämnar en inte oberörd, tvärtom, men mig berörde den på ett obehagligt sätt, tyvärr.

Och så var det omslaget….på mitt exemplar var det ett präglat reptilmönster i en lite ljusare rosa färg än den på bilden. Det låter kanske löjligt men just omslaget gjorde mig tveksam innan jag ens börjat läsa boken. Omslaget kan kanske få en att förledas tro att det handlar om en trevlig kärleksroman, men så är alltså inte fallet.

 

Annonser

Summering av 2015 års läsning, del 1

Förstår inte vad som hänt med min läsning de senaste åren. Ska jag fortsätta i den här takten så kommer jag bara att ta mig igenom en handfull böcker om några år.

En summering av 2015, och de böcker som jag inte skrivit om tidigare i år, ska jag väl i alla fall kunna åstadkomma.

Jag börjar med några historiska skildringar.

KasempaSista brevet från Kasempa av Elise Killander – Om 21 årige Henrik Stiernspetz som ensam reste med båt till Afrika 1921 för att söka lyckan. Han kom från en välbärgad familj i Stockholm och genom brev skrivna till familjen och brev från familjen till Henrik får man följa alla hans med- och motgångar, jaktäventyr och strapatser i den afrikanska bushen och där bristen på pengar var ett återkommande inslag i breven. Boken, skriven av en släkting till Henrik, är ett försök att ta reda vad som egentligen hände Henrik i Afrika och varför breven slutade komma.
Fascinerande livsöde. 

Isens-fangeEn dramatisk resa år 1880 med ett fartyg som frös fast i isen i Norra Ishavet och sedan sjönk. Besättningen lyckades rädda sig upp på isen och ta sig till fastlandet men blev kvar där i många månader under stora umbäranden. Eldaren Emanuel Anderssons dagbok och brev hem ligger till grund för boken Isens fånge av Swen Emanuel.
Tunn och lättläst.

patrick_galeNästa är en historisk roman – A Place Called Winter av Patrick Gale. Den timide gentlemannen Harry Cain tvingas att lämna hustru och dotter efter en skandal han var involverad i. Efter att ha tillbringat en tid på en psykiatrisk klinik börjar han ett nytt liv som nybyggare på den Kanadensiska prärien men även då drabbas han av en katastrof.
Helt OK men inget som lämnade något djupare intryck

Fortsätter med  några mycket omtalade kidnappningsfall.

FritzlI’m no monster : the horryfing true story of Josef Fritzl av Stefanie Marsh – handlar precis som titeln anger om Josef Fritzl i Österrike som höll sin dotter instängd, i ett hemligt rum i källaren i huset där han bodde, i 26 år.
Otroligt intressant ämne men det hade varit ännu intressantare om författaren hade intervjuat dottern eller någon annan av de direkt inblandade. Nu var det bara andrahandsuppgifter.

På samma ämne – Hope : a memoir of survival in Cleveland av Amanda Berry. I maj 2013 blev det stora rubriker i tidningarna när ännu ett fall av kidnappning avslöjades där kvinnor hållits fångna under fler års tid.
ABerry Fallet blev känt när en ung kvinna lyckades tillkalla hjälp genom att ropa från en springa i ytterdörren till huset där hon hölls fången:  “Help me, I’m Amanda Berry. . . . I’ve been kidnapped, and I’ve been missing for ten years.” Tre kvinnor och Amandas lilla dotter hittades i det välbarrikaderade huset som ägdes av Ariel Castro. Amanda Berry och Gina DeJesus berättar här om sin år i fångenskap, hur de hölls fastkedjade och våldtogs, för Amandas del resulterade det i en dottern som föddes i fångenskap. Den tredje kvinnan Michelle Knight har också skrivit en bok om sina upplevelser.

Bringing_adam_homeOch ytterligare ett autentiskt fall. Bringing Adam Home av Les Standiford. Efter att sexårige Adam Walsh försvann från ett shoppingcenter 1981 ändrades USA:s hela system för att hitta försvunna barn. Innan Adam Walsh fösvinnande fanns det inga efterlysningar på mjölkpaket, ingen samlad databas för försvunna barn etc.
Föredrar autentiska rättsfall framför påhittade, det är just själva utredningen som är så intressant och det visar att det inte är så enkelt som man får intryck av när man läser vanliga deckare.

 

Ett dåligt år för läsning

2014 måste bli mitt sämsta ”läsår” någonsin. Jag har bara lyckats ta mig igenom lite drygt 20 stycken, lika många som den genomsnittliga bokbloggaren läser på en månad (även om jag nog tar det med en nypa salt för hur hinner folk läsa igenom så mycket böcker, fullständigt obegripligt)

Det har gått så trögt, så trögt. Kan inte direkt sätta fingret på vad som är orsaken – kanske det faktum att jag har sytt en hel del, läst mindre på bussen till och från jobbet, varit alltför trött på kvällarna och somnat efter bara ett par sidor…. Tycker också att jag ”slösat” en del lästid på böcker som jag inte orkat läsa ut.

Ett par av de jag läste ut var ok men inte så mycket mer. Det här är två av böcker som jag hade förväntat mig mycket mer av.
GraysonÖdets fånge av Elizabeth Grayson – en bok med några år på nacken men i en av mina favoritgenrer: nybyggare i 1800-talets Amerika. Cassie är en ung flicka vars hela familj dödas under ett överfall på prärien. Hon tillfångatas och tvingas leva hos indianerna i nio år innan hon blir frigiven.
Kändes väldigt romantiserad.

LoudonNära främling av Mary Loudon – Mary får, under en semesterresa, ett telefonsamtal om att hennes äldre syster Catherine dött i cancer och under ett annat namn. Mary har inte träffat sin syster på många år, Catherine hade dragit sig undan familjen och var sedan många år psykiskt sjuk och missbrukare. Mary beslutar sig för att försöka ta reda på vem hennes syster egentligen var och hur hon hade levt.
Började mycket bra men blev aningen enahanda någonstans i mitten, kändes lite som utfyllnad.

Jag hoppas att 2015 ska bli lite bättre när det gäller min läsning.

Bortförda unga kvinnor

Finding meJag har nyss läst ut Finding me av Michelle Knight. Michelle var en av de tre kvinnor som kidnappades av Ariel Castro i Cleveland.

När Amanda Berry lyckades tillkalla hjälp från en granne betydde det slutet på åratal av lidande för tre unga kvinnor. Amanda och Gina de Jesus hade försvunnit tio respektive nio år tidigare och orsakat stort pådrag, deras familjer hade aldrig förlorat hoppet om att återse flickorna.  Det som skiljde Michelle från de övriga två var att ingen rapporterade henne som saknad eller försvunnen under tiden hon hölls fången av skolbusschauffören  Castro. Det bara antogs att hon gett sig av hemifrån frivilligt. Michelle kidnappades först och tillbringade en stor del av tiden fastkedjad, först ensam i källaren och sedan ihop med Gina. Michelle fick utstå 11 år av omänsklig behandling under vidriga förhållanden. Det som höll Michelle uppe under alla år var tanken på att få återse sin lille son som var 2½ år när hon försvann.

Det var plågsam läsning. Hur någon kunde komma levande från den behandling som Michelle och de andra fick utså är en gåta.

Without-YouEn roman på ungefär, men bara ungefär, samma tema är Without you av Saskia Sarginson. Där försvinner en ung flicka under en segeltur med sin far. Far och dotter är mycket vana seglare men under en hård storm försvinner Eva i havet och alla tar för givet att hon är död. Alla utom hennes lillasyster Faith. Faith är övertygad att någon (varelse) har fört henne i säkerhet till en ö strax utanför kusten. En ö som tidigare användes av armén men som nu är obebodd och förbjudet område.

Historien berättas i stort sett ur tre kvinnors synvinkel – Eva, lillasyster Faith och deras mamma. Den var väl sådär, inte dålig men heller ingen  läsupplevelse som kommer att stanna i minnet särskilt länge. Själva intrigen var det inget fel på men det som störde mig mest var de delar när Faith förde ordet. Jag har svårt att tänka mig att en 11-åring tänker och använder språket på det vis som Faith gör i berättelsen. Nu ska väl erkännas att jag överhuvudtaget har svårt för böcker där barn är berättaren, jag har stora svårigheter att identifiera mig med en person som är så mycket yngre.

 

Två helt olika böcker

I år har det gått sakta med läsningen. Har bara lyckats ta mig igenom en handfull böcker – antagligen lika många som de flesta snabbläsande bloggare läser på en vecka. Förstår inte hur de hinner, läser de verkligen böckerna från pärm till pärm?

Efter att under ett par år ha lyssnat mycket på böcker har jag tagit en paus från ljudböcker och istället börjat läsa på surfplatta. Väldigt smidigt och inga problem att se även i dåligt ljus. Jag har en lite mindre surfplatta av märket Lenovo som fungerar alldeles utmärkt. Jag använder surfplattan när jag pendlar till jobbet och på semester och andra resor. Hemma läser jag mest vanliga tryckta böcker, jag gillar fortfarande att hålla i böcker.

De två senaste böckerna jag läste är så olika som de nånsin kan bli. En historisk roman och så en thriller om bortförda unga flickor.

winter palaceDen historiska romanen The Winter Palace av Eva Stachniak utspelas i Ryssland i mitten av 1700-talet och handlar om Katarina den stora. Ja egentligen handlar det mer om Barbara (Varvara på ryska) en ung kvinna vid hovet som blir Katarinas vän. Det är genom Varvaras ögon som historien berättas. Katarina föddes som Sophie Friederike Auguste av Anhalt-Zerbst och kom som 15-åring till det ryska hovet för att gifta sig med den blivande tsaren Peter III.

Det var intressant att läsa om alla intriger vid hovet men jag hade gärna sett att historien koncentrerats mer på Katarina, nu var det Varvara som var den egentliga huvudpersonen. På det hela taget bra och intressant men kanske lite lång. Klart godkänd även om den inte får toppbetyg av mig.

Den andra boken The Edge of Normal av Carla Norton, en thriller med ett mycket effektfulltcarla norton omslag.  Reeve LeClaire är en till synes vanlig 22-åring som nyss har fått sin första egna lägenhet och jobbar på en snabbmatsrestaurang. Det som skiljer Reeve från de flesta andra unga kvinnor är att hon tio år tidigare kidnappades och hölls fången av en galning i fyra år.

Hon har de senaste sex åren gått i terapi för att försöka återgå till och bygga upp ett normalt liv. När ett samtal kommer med begäran om att hjälpa en tonåring som nyss räddats från en liknande situation behöver Reeve inte särskilt lång betänketid innan hon accepterar.

Tillsammans med sin terapeut träffar Reeve Tilly, en nervös 16-åring som efter två års fångenskap är tillbaka hos sin familj. Polisen utreder samtidigt två andra fall av kidnappning, två unga flickor som fortfarande är borta. Tilly avslöjar för Reeve att hon inte berättat allt för polisen och Reeve börjar tro att alla tre fallen hänger ihop.

Jag brukar i vanliga fall inte läsa thrillers men det var själva ämnet som fick mig läsa den här, den kändes lite annorlunda, lite mer intressant än den gängse deckar-/thrillerintrigen. Den var helt OK, spännande och svår att lägga ifrån sig men nu har jag fått min thrillerdos för ett bra tag framåt.

 

Bra, men ändå en besvikelse

OtsukaHade väldigt höga förväntningar, alltför höga skulle det visa sig, på Vi kom över havet av Julie Otsuka. Visst, den var bra men jag kan tyvärr inte höja den till skyarna som många andra. Trots att den är liten och tunn så gick det lite trögt att läsa på slutet, mitt intresse dalade något.

Allt jag visste om boken innan jag läste var att den handlade om alla de s.k.japanska postorderbrudar som kom till USA i början av 1920-talet för att gifta sig. Jag tilltalades av ämnet, eftersom jag gärna läser romaner med japansk anknytning, och det fantastiska omslaget. Reservationskön var lång på biblioteket så jag blev nyfiken även om det inte var den bidragande orsaken till att jag också ställde mig i kö. Jag hade hört så mycket positivt om boken men  undvek att läsa andra recensioner innan, eftersom jag ville få min egen upplevelse av boken.

Och varför blev jag besviken? Jo jag hade gärna velat lära känna några av alla dessa kvinnor närmare. För mig blev de alltför anonyma. Jag förstår att många tycker att just berättargreppet Vi var väldigt effektfullt och det kan jag hålla med om, särskilt i början av boken,  men till slut så gjorde det bara att personerna smälte ihop till en anonym massa.

Jag hade så gärna velat att den uppfyllt mina förväntningar. Den var inte alls dålig, men ändå fattades något.

Många har bloggat om boken, bland annat Bibliophilia , Hermia says och Böcker emellan  – men jag verkar vara ensam om att ha blivit besviken.

Flera års sökande

searchersNog för att jag gillar westernromaner men den här var lite väl seg. The Searchers är romanen som ligger till grund för filmen  Förföljaren där John Wayne har huvudrollen. Två män ger sig ut på en, till synes,  ändlös jakt för att försöka rädda en ung flicka som blivit bortrövad av comancherna efter ett  överfall.

Början och slutet var väl OK men resten, mittdelen,  handlade mest om hur de två männen red kors och tvärs över prärien. Inte så konstigt kanske att avsnittet kändes långt, deras sökande pågick i över sex år.

Filmen är antagligen bättre.