Framtidsroman

in-i-skogen-heglandIn i skogen av Jean Hegland skildrar ett samhälle, i en nära framtid, som på grund av bland annat miljöförstöring faller samman och där samhällsfunktioner kollapsar en efter en. Bensinen tar slut, elen stängs av, skolor och sjukhus stängs och som ett resultat av allt detta slutar leveranserna komma till butikerna.

Tonårssystrarna Nell och Eva bor med föräldrarna utanför samhället Redwood i norra Kalifornien. När skolorna stänger och svårigheterna att få tag på bensin blir också systrarna besök i samhället allt mer sällsynta för att till slut upphöra.

För att fördriva tiden i väntan på att elen ska kopplas på förbereder sig Nell för antagningsprovet till Harvard University och Eva fortsätter sin hårda träning med sikte på att bli en prima ballerina.

När så föräldrarna dör har de bara varandra och nu gäller det att överleva efter bästa förmåga.

Jag har läst flera liknande böcker de senaste åren och den här var helt ok.

Margaret Atwood

Jag har just kommit tillbaka från en ”resa” i en mycket obehaglig värld. Som tur var företogs den här resan hemma i fåtöljen. Resmålet var Gilead tidigare känt som USA (även om det inte sägs rent ut att det är fråga om USA).

AtwoodThe Handmaid’s Tale av Margaret Atwood är en dystopisk roman som utspelas i en nära framtid där religiösa fanatiker genom en revolution tar över och bildar en ny stat, Gilead. Landets gränser stängs och hårdbevakas. Kvinnor fråntas de flesta av sina rättigheter och många av dem har blivit sterila som en följd av  miljögifter men även som ett resultat av vad som utspelades under andra hälften av 1900-talet med fri abort, sexuell frigörelse och spridningen av könssjukdomar.  Kvinnor i fruktsam ålder och med fungerande äggstockar, men som på något vis gjort sig skyldiga till något olagligt, tvångsrekryteras till att bli statliga föderskor, en ”handmaid” (tjänarinna).  Dessa kvinnor lever strängt övervakade klädda i röda fotsida dräkter och med en speciell huvudbonad, ”wings”. Barnen får endast avlas av utvalda män ur den nya härskarklassen, vilkas hustrur är ofruktsamma. Allt sker efter ett strikt uppgjort schema och efter födseln tas barnen ifrån modern/föderskan.

Historien berättas av Offred (off-Fred – förklaring till namnet fås när man läser boken) en av dessa fruktsamma kvinnor som nu lever ett extremt hårdbevakat liv. Vi får i tillbakablickar veta att hon tidigare levde familjeliv med man och dotter och att de försökte fly till Canada. Det var efter det misslyckade flyktförsöket som hon tvingades bli en ”handmaid”.

För ett par år sedan försökte jag mig på två andra av hennes böcker, The Blind Assassin och Oryx and Crake, men jag tog mig inte igenom någon av dem, den här däremot hade något som fick mig att fortsätta läsa. Det var en ganska krävande bok, inget man hastade igenom. Bra men på samma gång skrämmande. Boken utkom 1985 och på något ställe märks det att den har några år på nacken.  Det var dock inget som på något vis störde berättelsen. Boken har filmatiserats.

Bra ungdomsroman – Slated

SlatedDet är inte ofta jag läser ungdomsböcker men när det händer är det för att ämnet intresserar mig.  Slated av Teri Terry (vilket namn!) läste jag ut för ett par dagar sedan. Det är första delen i en planerad trilogi.

En roman som utspelas i en nära framtid (ca år 2050?) där ungdomar under 16 år,  som hamnat snett och blivit kriminella eller terrorister, ges en andra chans att bli laglydiga medborgare. Priset de får betala är dock högt. Deras minne och personlighet raderas helt (metoden kallas ”slating”), de förses med ett nytt namn, ny familj och en elektronisk tag – Levo – som styr hela deras liv.

Kyla är en av dessa ungdomar. När boken börjar befinner hon sig på ett sjukhus och väntar på att bli hämtad av sin nya familj. Hennes nya föräldrar och syster Amy  gör sitt bästa för att hjälpa Kyla anpassa sig till sitt nya liv. Hon börjar i skolan och får en vän, Ben, slated liksom hon själv. Trots att minnet skall vara helt raderat får Kyla flashbacks. Vem är Kyla egentligen och vem var hon innan hon blev slated?

Miljön är ett hårt kontrollerat dystopiskt  England där ”besvärliga” personer blir hämtade utan förvarning för att sedan försvinna. De enda tillåtna datorer är modifierade av staten och mobiltelefoner får inte ägas av ungdomar.

Jag tyckte den här var riktigt bra, bättre än Hungergames, och inte alls lika våldsam. Ska nog försöka läsa fortsättningen.
Del 2 – Fractured
Del 3 – Shattered (ges ut 2014)

Skrämmande framtidsskildring

Är du ute efter en riktigt bladvändare med hög spänningsfaktor i ovanlig miljö? Då kanske du skall pröva att läsa  Metro 2033 av Dmitrij Gluchovskij som är en skrämmande  framtidsskildring.

Det hela utspelas i Moskvas tunnelbanesystem, Metron, där människor lever efter det slutliga kärnvapenkriget 20 år tidigare. Moskva ligger i ruiner och är kontaminerad, endast befolkad av mutanter och andra varelser. Tusentals människor har anpassat sig till ett  liv i tunnelbanans mörker, för många är det det enda sorts liv de känner till, det är bara de äldre som har minnen av ett liv ovan jord, innan katastrofen som tvingade dem att fly ner i mörkret.

Militanta och religiösa grupper har tagit över och kontrollerar de flesta av stationerna. Ingen släpps förbi de beväpnade vakterna utan ett giltigt pass. Maten är torftig och ensidig , basen utgörs av svamp i alla former,  populär dryck är te gjord på torkad svamp (urrk!). Handeln blomstrar på stationerna, betalningsmedlet är patronhylsor och många varorna har hämtats under nattliga räder på Moskvas gator av s.k. stalkers, tuffa, hårdföra män som är de enda som har tillåtelse att bege sig ovan jord. Ett mycket farligt jobb.

Artiom är en ung man, som efter att ha tagit sig igenom en farlig tunnel utan att drabbas av den fruktade tunnelångesten, får ett uppdrag av Hunter, en karismatisk stalker. Han skall ta sig tvärs över tunnelbanesystemet till en viss station för att överlämna ett viktigt budskap – och nu tar en ruggigt spännande resa sin början. Artiom får kämpa mot förbrytare, religiösa fanatiker, militanta galningar, blodtörstiga mutanter o.s.v. och inte att förglömma – bibliotekarier. Inte den sortens vänliga bibliotekarier som du vanligen möter på ett bibliotek, nej den här sorten är håriga, skräckinjagande varelser som attackerar alla som vågar sig upp ur tunnelbanan.

Utan tunnelbanekartan på insidan av bokens pärmar hade det varit svårt att hänga med i de olika tunnelbanelinjerna och hålla isär alla stationsnamn. Jag sträckläste den här boken, trovärdig trots alla omänskliga varelser och mystiska tunnelväsen (även om jag personligen hade kunnat vara utan dem). Det var inte svårt att föreställa sig smutsen och dammet, mörkret och rädslan och de bleka utmärglade människorna. Det enda jag inte var riktigt nöjd med var slutet men det kanske får sin förklaring i fortsättningen som beräknas komma ut i höst.