Ett dåligt år för läsning

2014 måste bli mitt sämsta ”läsår” någonsin. Jag har bara lyckats ta mig igenom lite drygt 20 stycken, lika många som den genomsnittliga bokbloggaren läser på en månad (även om jag nog tar det med en nypa salt för hur hinner folk läsa igenom så mycket böcker, fullständigt obegripligt)

Det har gått så trögt, så trögt. Kan inte direkt sätta fingret på vad som är orsaken – kanske det faktum att jag har sytt en hel del, läst mindre på bussen till och från jobbet, varit alltför trött på kvällarna och somnat efter bara ett par sidor…. Tycker också att jag ”slösat” en del lästid på böcker som jag inte orkat läsa ut.

Ett par av de jag läste ut var ok men inte så mycket mer. Det här är två av böcker som jag hade förväntat mig mycket mer av.
GraysonÖdets fånge av Elizabeth Grayson – en bok med några år på nacken men i en av mina favoritgenrer: nybyggare i 1800-talets Amerika. Cassie är en ung flicka vars hela familj dödas under ett överfall på prärien. Hon tillfångatas och tvingas leva hos indianerna i nio år innan hon blir frigiven.
Kändes väldigt romantiserad.

LoudonNära främling av Mary Loudon – Mary får, under en semesterresa, ett telefonsamtal om att hennes äldre syster Catherine dött i cancer och under ett annat namn. Mary har inte träffat sin syster på många år, Catherine hade dragit sig undan familjen och var sedan många år psykiskt sjuk och missbrukare. Mary beslutar sig för att försöka ta reda på vem hennes syster egentligen var och hur hon hade levt.
Började mycket bra men blev aningen enahanda någonstans i mitten, kändes lite som utfyllnad.

Jag hoppas att 2015 ska bli lite bättre när det gäller min läsning.

Flera års sökande

searchersNog för att jag gillar westernromaner men den här var lite väl seg. The Searchers är romanen som ligger till grund för filmen  Förföljaren där John Wayne har huvudrollen. Två män ger sig ut på en, till synes,  ändlös jakt för att försöka rädda en ung flicka som blivit bortrövad av comancherna efter ett  överfall.

Början och slutet var väl OK men resten, mittdelen,  handlade mest om hur de två männen red kors och tvärs över prärien. Inte så konstigt kanske att avsnittet kändes långt, deras sökande pågick i över sex år.

Filmen är antagligen bättre.

En otrolig vandring

En av mina favoritgenrer är historiska nybyggarromaner. Den senaste i raden jag har läst är Follow the River av James Alexander Thom. Jag hade i och för sig redan sett filmen när den gick på en av filmkanalerna, men det var ett par år sedan. Boken bygger på verkliga händelser och det gör den förstås ännu intressantare.

Follow the River tar sin början 1755 i Virginia när ett litet nybyggarsamhälle blir överfallet av shawnee indianer. Flera dödas och skalperas men den gravida Mary Ingles, hennes två små söner, hennes svägerska Betty och en av männen i byn tas till fånga. Indianerna tar dem med på en flera veckor lång vandring till sin by där de, tillsammans med andra tillfångatagna, får utstå en grym ”invigning”. Mary och Bettys män befann sig inte i byn under överfallet och Marys enda tanke är att försöka ta sig tillbaka till sin man. Under den  långa vandringen till indianlägret försökte Mary memorera vägen så att hon skulle hitta tillbaka hem. Hon och Betty blir separerade i lägret men Mary blir vän med en av de andra fångarna, en äldre kvinna, Gretel. Mary och Gretel ser en dag en chans att rymma men Mary tvingas då till sitt livs svåraste beslut, hon ser sig tvingad att lämna kvar sina barn i byn.

Mary och Gretel börjar sin långa och mycket svåra vandring tillbaka, utrustade med en varsin filt, en tomahawk och bara kläderna de har på kroppen.

Den enda lilla  invändning jag har mot den här boken är att beskrivningen av Marys och Gretels vandring kunde ha kortats ner något, men å andra sidan så var det den väsentligaste delen av berättelsen, inte tiden hos indianerna.

Jag är otroligt förtjust i den här typen av böcker alltsedan jag som barn läste Indianernas fånge av Lois Lenski. Jag är också väldigt generös när det gäller bedömningen, jag tycker i princip allt som jag läst i genren är bra. Jag bryr mig inte så mycket om den litterära kvaliteten, har ännu inte läst någon som jag tyckt varit riktigt dålig, men jag har kanske bara haft tur.

OK, jag erkänner att jag gärna läser…

Jag antar att jag inte är ensam om att ha vissa ”böjelser” när det gäller litteratur. Ämnen eller genrer som jag inte kan låta bli att läsa fastän jag har, i vissa fall, läst mängder av det redan. De utgör bara en mindre del av mitt läsande och det är sådant jag bara läser i perioder, sedan brukar jag bli lite mätt på det – till nästa gång. Och jag ser gärna filmatiseringar, och i några fall även dokumentärer, om samma ämnen/genrer. Här är min bekännelse-lista:

  • Autentiska brottsfall och helst då mord, gärna seriemördare. Författaren Ann Rule är en favorit där.
  • Andra världskriget  och helst koncentrationslägerskildringar, motståndsrörelsen och judarnas situation. Fakta och fiktion i både böcker och filmer.
  • Bergsbestigning och då helst om Mount Everest. Gärna s.k. ögonvittnesskildringar eller i memoar/biografi-form och dokumentärer. Inga romaner eller ren teknik i hur man gör.
  • Vilda Västern – böcker, filmer, TV-serier och då helst fiktion. Mitt intresse började när jag läste Indianernas fånge  av Lois Lenski och Den siste mohikanen, sedan rullade det på med TV-serierna  Bröderna Cartwright och High Chaparral. Jag har sett alla avsnitt av Familjen Machan, Alias Smith & Jones och Doktor Quinn och även Lilla huset på prärien (även om det var lite i mesigaste laget, men trevligt). Jag har säkert glömt någon serie. Den film som gjorde det allra största intrycket på mig när jag var tonåring var Soldier Blue, jag blev helt tagen och den filmen förstärkte bara mitt intresse. När det gäller böcker är det lite tunnsått, det finns inga mängder. Jag har ännu inte gett mig på Larry McMurtrys böcker, men jag ska, någon gång.